Vad är jord?

Den jord vi brukar består till stor del av vittrad berggrund blandad med mull från döda växter och djur.

Vad kräver växterna?

De flesta växter fordrar en kontinuerlig tillförsel av naturgödsel och näringsämnen. De två komponeneterna kan förenas och är båda nödvändiga för en sund tillväxt.

Naturgödel är organiskt material som kommer från våra husdjur eller från komposterade växtdelar. Den bryts ner i jorden och blir till humus, en mörk substans som påverkar jordens konsistens så att den blir brukbar och tillåter cirkulation av luft och vatten. Jordens mikroorganismer bryter ner humusämnena till i vattnet i jorden lösliga salter, som tas upp av växternas rötter och transporteras upp i plantan till bladen, där en förädling sker samtidigt med att koldioxid tas upp.

Handelsgödsel är dylika salter i koncentrerad form, och även de kan tas upp direkt av växten. Denna gödsel innehåller dock inga eller högst obetydliga humusämnen. Om jorden utnyttjas starkt och endast gödslas med handelsgödsel utan tillförsel av nägon naturgödsel, kommer den att så småningom att bli helt utblottad på organiska ämnen. I en sandjord finns det då inget som håller samman partiklarna och inte heller något som håller kvar vatten.

Lerjordar blir hårdare och som fuktiga kletigare om det inte finns något som minskar sammanhängskrafter hos partiklarna.

Jord som utslutande tillförs de begränsade mängder naturgödsel man kan anskaffa till en tätortsträdgård och som inte handelsgödslas kommer den att lida brist på de näringsämnen som är nödvändiga för en lyckad intensiv växtodling.

Återanvänd gammal jord istället för att köpa ny. Anlägg en kompost och utnyttja slutprodukten för att förbättra den gamla jorden. Försök att få tag på stallgödsel och grovkornig sand att blanda i så får du en fin odlingsjord med ett aktivt och viktigt mikroliv och maskar som hjälper till att luckra upp jorden.

Fullgödsel motsvarar högt ställda krav

Växter kräver för sin normala utveckling en rad grundämnen. Det finns på marknaden flera blandgödselmedel som är så sammansatta att de ungefärligen svarar mot växternas behov av respektive ämnen.

Många handelspreparat förekommer utan att rekommenderas för speciella växter eller odlingar. Det finns också specialpreparat för ett visst växtsläkte eller en viss kultur. Ett kaliumrikt medel kan särskilt vara anpassat för tomater, ett annat kväverikare passar bättre för gurkor osv.

Oorganiska gödselmedel

De grundämnen som växten kräver i större mängder är kväve, fosfor, kalium, kalcium, magnesium och svavel. Lika nödvändiga men behövliga endast i minimala kvantiteter är järn, mangan, bor, koppar, zink, och molybden. De kallas mikroelement eller mikronäringsämnen, men också spårämnen.

Växten kräver dessa ämnen för att kunna utvecklas normal. Flera av dem finns vanligen i sådan utsträckning i våra jordar att de inte behöver tillföras. Det är främst de tre först uppräknade ämnena - kväve, fosfor och kalium - som måste tillföras.

Kväve påverkar tillväxten. Om en växt får kväve i överskott kan nya skott och blad bli alldeles för luckert byggda för att bli hållbara. Är tillgången på kväve ringa blir verkan den motsatta. Bladen blir små och gröngula., skottillväxten svag. Kväve i sådan form att det kan tas upp av rötterna kan endast framställas av bakterier eller gödslas ut. Vad växterna inte omgående kan tillgodogöra sig genom rötterna tvättas ner till djupare jordlager av regn eller vid vattning. Därför är det välbetänkt att ge kväve i små portioner men ofta.

Under vintern och den tidiga våren förekommer ingen bakterieverksamhet i jorden och därmed ingen kväveproduktion. Därför kan en övergödning av kväve vara befogad för t.ex. övervintrande grönsaker, så att de fort kommer igång och snabbare blir skördefärdiga.

Jordförbättring

Stenmjöl är t.ex ett bra jordförbättringsmedel. Se: http://www.sparlosa.se/stenmjol.html

Frön i såjord -209
Frön i såjord
Jord-250
Jord

Kommentarer